Sydney

Sydney
I dag, annandag påsk, är det min sista dag i Sydney. Fem dagar har jag varit här, och vad har jag gjort? Massor och ingenting. De två första dagarna hade jag sällskap av Luisa, som jag träffade på resan från Melbourne. Hon är läkare från Valencia, specialist på autoimmuna sjukdomar och en lustig person. Tydligen rik, eftersom hon talade om alla fastigheter hon äger i Valencia, men samtidigt mycket sparsam för att inte säga snål med vad hon ville ge ut på denna resa. Hon bodde på backpackerhotell, dvs. hotell av lägre standard och med massor av ungdomar, och hon hade fått kuponger till ett ställe som erbjöd buffé för 4.95, dit vi gick, jag full av misstänksamhet. Men det var överraskande bra, med massor av mat att välja på, och ett glas vin för 3 dollar, vilket inte är vanligt annars. Vi var förstås till Operahuset, och beundrade det vederbörligen, vi gick upp på Sydney Harbour Bridge, så långt men kunde gå och tog foton av varandra, vi åkte färja till Manly Beach, den klassiska surfingstranden. Den var fin. Någon hade sagt att den är liten, men det tyckte jag inte alls. jag har senare varit både till Bondi Beach och en mindre, lite lugnare strand som heter Bronte, och som var finast,, tyckte jag. Vågorna var högre och såg roligare ut än på de andra två. Men vad vet jag, surfing är ju inte precis något jag känner till. Luisa och jag var till Darling Harbour, den gamla handelshamnen som blivit övergiven och var en skamfläck mitt i Sydney, tills man för ett tjugotal år sedan gjorde om den till ett nöjesområde med massor av saker att göra; zoo med australiska djur, akvarium med hajar och andra havsvidunder och massor av restauranger. Ett konferenscenter och ett kasino skall visst också finnas där. Och ett maritimt museum där vissa utställningsföremål ligger fullt synliga i vattnet; en ubåt, ett gammalt segelfartyg, militära jagare eller vad det nu heter. Jag har inte besökt något av dessa ställen, Jag har bara gått omkring och tittat på vad som händer på gatorna. Det är minst lika intressant som att gå på Zoo.
Det har ju varit påsk, och det innebär tydligen att den del av Australiens befolkning som inte bor i Sydney kommer hit. I synnerhet barnfamiljer. Det kryllar av trötta, gnälliga ungar som skriker för att dom inte orkar mer. Och här på hotellet är det också byst med barnfamiljer. Man är ju inte van vid ungar i korridorerna på hotell annars. Men tyvärr. Det är fruktansvärt mycket folk överallt. Jag blir så trött, att jag har kommit tillbaka till hotellet vid fem-sextiden på kvällen och inte gått ut mer. Jag har också nu beslutat att aldrig åka till Kina,. Minst en miljon kineser är här, och nu skall jag säga något som kanske förargar somliga. Dom är inte trevliga. Dom är sura, särskilt männen, dom är oartiga, tränger sig före, tar inte hänsyn till andra, och talar väldigt högt på ett språk som låter jättejobbigt, och ser likadana ut allihop. Och dom är många. Jag skulle vilja säga att tre av fyra personer på gatan är asiater av något slag, Så som sagt, att åka till Kina är inte nödvändigt. Hela stadsdelen här bredvid är också full av kinesiska restauranger, konstiga apotek , massagelokaler och och marknader där miljoner saker säljs, t-tröjor, skor, kläder, kosmetik m.m. och stånden dignar av prylar. Jag får panik av allt.
Jag har åkt buss och färja en hel del för att se på stan, och överallt finns bostäder, tätt hopträngda, man har nästan inget utrymme omkring sitt hus. Varenda kvadratmeter är bebyggd. Man kan se olika byggnadsstilar som tyder på att hus har tillkommit vid olika perioder av förtätning av områdena. Längs stränderna som är många, ligger fantastiska hus , många gamla och vackra, men överskuggade av nya hus som sprängts in emellan. På min tomt i Kisa skulle man kunna sätta in minst 6 nya hus, om det vore som här.
Nej, jag klarar inte av trängsel och trafik som den här. Det har varit intressant att se Sydney, men jag tror inte att jag vill komma tillbaka hit. Jag tror att det var en vacker stad för kanske 30 år sedan, men inte nu. Områdena kring hamnen är förstås fantastiska, operahuset är bara så vackert. Tyvärr har jag inte sett det i riktigt fint väder, det har varit väldigt ostadigt, molnigt och regnigt nästan varje dag. Och inte särskilt varmt. Hela den här resan är ungefär två veckor för sen, hösten har redan börjat här. I skyltfönstren visar man varma kläder, och folk går omkring med stövlar och yllekoftor. Apropå skyltfönster, det finns affärer och gallerior överallt, och hur somliga överlever, fattar jag inte. Ett australiskt klädmärke har jag fäst mig vid, dom har läckra roliga annorlunda kläder som jag skulle vilja köpa av. Dom heter Cue. Annars finns alla vanliga märkena som Kookai, Gap, French Connection m.fl. Och naturligtvis, Gucci, Burberry, Louis Vuitton, med nästan inga kunder som överallt annars i världen. Inga H & M dock, vilket är skönt, men förvånande.
I morgon tar jag Greyhoundbussen mot norr. Kusten med alla badorter väntar, men jag kommer att hoppa över både Surfer´s Paradise och Brisbane, jag orkar inte med mer folkträngsel. Jag stannar längre på kusten längs Queensland i stället. Eftersom det är norrut, hoppas jag det är varmare också.
Vi hörs...